Luft och ventilation i bostäder

Frisk luft inomhus är viktigt för vår hälsa. Här kan du läsa vilka regler och system som finns, och vad du själv kan göra för att få en bra ventilation och en bra luft.

Luften i en bostad behöver bytas ut hela tiden. Ventilationssystemet ska föra in en tillräcklig mängd uteluft, och föra bort föroreningar och hälsofarliga ämnen. Ventilationen ska också medverka till att föroreningar inte sprids från mindre rena rum till rena rum, exempelvis från kök och WC till sovrum och vardagsrum.

För att få ett bra inomhusklimat krävs ett:

rätt valt och rätt utformat ventilationssystem
genomtänkt val av byggmaterial
fuktsäkert byggande.

Uteluftsflödet ska lägst motsvara 0,35 liter per sekund och kvadratmeter bostadsyta. Det är tillåtet att minska uteluftsflödet till lägst 0,10 liter per sekund och kvadratmeter bostadsyta när ingen är hemma, för att spara energi.

Luften i bostaden får inte medföra besvärande lukt eller negativa hälsoeffekter. För att uppnå det krävs ibland ett högre uteluftsflöde.

Dålig ventilation påverkar hälsan

Ventilationssystem behöver skötas och underhållas för att fortsätta ge en bra inneluft. Så småningom kan det annars bli problem med fukt och mögel i huset. Då kan man drabbas av hälsobesvär.

Mögel på vägg och innertak i badrummet, och kondens på insidan av sovrumsfönster, är tecken på att ventilationen inte fungerar eller är otillräcklig.

Dålig inomhusmiljö beror oftast på hälsofarliga ämnen som kan avges från byggmaterial, mögel och luftföroreningar. Höga fukthalter i byggnaden och i inneluften är också en bidragande orsak.

Ägaren ansvarar för underhållet

Byggnadens ägare har ansvaret för att ventilationssystemet fungerar som det ska, och att det finns drifts- och skötselinstruktioner lätt tillgängliga. Du som äger en byggnad behöver ibland anlita ett företag som har rätt kompetens.

Om du bor i en hyreslägenhet så ska hyresvärden sköta ventilationssystemet. I en bostadsrättsförening är det föreningens styrelse som ansvarar för underhållet av ventilationssystemet.

Ägaren ska kontrollera ventilationen regelbundet

1992 infördes obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) i byggnader där människor vistas. En första kontroll ska göras i alla nybyggda hus och av alla nyinstallerade system. Därefter ska kontroller ske regelbundet, enligt intervall som är bestämda för olika byggnadskategorier och typer av ventilationssystem. Det är byggnadsägarens ansvar att se till att OVK genomförs och att eventuella brister åtgärdas. Äldre en- och tvåbostadshus med självdragsventilation eller frånluftsventilation utan värmeåtervinning är dock undantagna från OVK-kontrollen.

Kommunens byggnadsnämnd är tillsynsmyndighet för OVK och ser till att protokollen från OVK lämnas in. Efter utförd OVK ska fastighetsägaren också anslå ett OVK-intyg på väl synlig plats i byggnaden, så du som bor i huset lätt ska kunna se att OVK är gjord.

Kontrollera själv din ventilation

Du kan själv göra flera saker för att ventilationen i din bostad ska fungera bra. Vädra gärna så att du får in frisk luft i bostaden. Håll tilluftsventilerna öppna så att luften känns fräsch. Gör rent frånluftsventilerna från damm och partiklar utifrån. Rengör även filtret i kökskåpan, det sätts lätt igen av matos. Läs gärna våra tips för god ventilation.

Om du har mekanisk till- och frånluftsventilation med fläktar så kan det finnas ett reglage där du kan ställa om mellan sommar- och vinterläge i aggregatet. Det bör då finnas en drifts- och skötselinstruktion. Saknar du det och bor i en hyreslägenhet så kan du fråga värden hur du ska göra.

Olika ventilationssystem

De flesta flerbostadshus och småhus har något av följande ventilationssystem:

mekaniskt till- och frånluftssystem med värmeåtervinning, så kallat FTX-system
mekaniskt frånluftssystem med värmeåtervinning, så kallat F-system, exempelvis med frånluftsvärmepump, FVP
självdragsventilation som inte är fläktdriven, främst i äldre småhus och i flerbostadshus byggda före 1976.
Du kan läsa mer om systemen och hur du kan välja när du renoverar eller bygger nytt.

Risker med bristande ventilation

Om väggarna är av blåbetong, eller om det finns radon i marken, är det riskabelt att välja F-ventilation eller självdrag. Om man ändå väljer det krävs normalt andra stora åtgärder för att klara gränsvärdet för radon, som är 200 bequerel per kubikmeter (Bq/m3). Du kan söka radonbidrag för radonåtgärder hos länsstyrelsen.

Problem kan också uppstå om man minskar ventilationen i bostäder nattetid, då behov av luftväxling är störst, eller sommartid, för att spara energi. Minska luftflödena får man göra bara när de boende inte är hemma. Minskningen får inte leda till ökad fukt eller orsaka skador på byggnaden.

Ventilation som leder till för stort undertryck i bostaden är en säkerhetsrisk om det börjar brinna. Det gör att branden sprider sig och växer snabbare. Risken är då att äldre, barn eller sjuka personer kan få svårt att utrymma byggnaden i tid.

Källa: Boverket 20160316

Omvandla luftflöden till olika enheter (50 liter/ sekund)

Kontrollera din ventilation regelbundet

Checklista för villa, radhus och småhus

Kontrollera om det kommer in tillräckligt med ren luft

1. Saknas det uteluftsventiler (tilluftsventiler) i sovrum och vardagsrum? De kanske har blivit övertapetserade eller försvunnit i samband med renovering. Det kan också ha varit självdrag i huset. Ta fram gömda ventiler. Installera eventuellt fler eller nya ventiler. Luften ska gå från de rum där luften är renast – sovrum och vardagsrum – till kök och badrum, och där gå ut.
2. Är ventilerna stängda? De kan ha gått igen av drag eller blåst, eller någon kan ha stängt dem när det var kallt ute. Öppna dem, och se till att de inte kan gå igen. Kontrollera att ventilen är rätt monterad enligt fabrikantens anvisning. Överväg att skaffa en annan sorts ventil eller placera ventilen på ett annat ställe.
3. Har ventilerna blivit tilltäppta av smuts? Gör rent gallret på̊ utsidan, väggenomföringen och insidans ventil. Om det kommer in smuts genom uteluftsventilen, komplettera med ett grovfilter som du sedan byter eller gör rent då och då.
4. Går ventilerna att öppna och att låsa i önskat läge? Laga eller byt ut trasiga ventiler.
5. Upplever du dålig luft eller drag? Det kan bero på att det finns för få uteluftsventiler. Skaffa fler ventiler så blir det en bättre genomluftning och mindre drag.
6. Tar uteluftsventilerna in förorenad luft? Har någon ventil hamnat på̊ en inglasad balkong eller altan? Överväg att skaffa en annan sorts ventil eller att placera ventiler på andra ställen. Tala med grannarna om de till exempel röker eller parkerar i närheten av dina ventiler.
7. Har fönstren bytts ut eller fått nya tätningslister? Var luftinsläppet vid fönstret den enda ventilation som rummet hade? Komplettera med uteluftsventiler. 

Kontrollera om frånluftsventilationen fungerar bra

1. Finns det frånluftsventiler i alla våtutrymmen och kök? Det behövs. Sätt in ventiler om det saknas. Förorenad och fuktig luft ska fångas upp och föras ut så nära föroreningskällan som möjligt.
2. Är det bakdrag i någon frånluftsventil eller öppen spis, det vill säga att det kommer in luft utifrån? Kontrollera att luften går utåt, genom att hålla ett papper för ventilöppningen. Suger det fast? Du kan hindra bakdrag genom att komplettera frånluftsventilen med ett backspjäll.
3. Är ventilen smutsig? Ta loss och rengör den enligt anvisningarna. Byt packningar vid behov. Ändra inte ventilens inställning. Dammsug i kanalen så långt det är möjligt. Använd en dammsugare med bra filter för utblåsningsluften. Sätt tillbaka ventilerna.
4. Kan en ventil vara felinställd? Anlita ett ventilationsföretag för att få ventilen rätt inställd.
5. Kan du inte längre reglera en ventil? Laga eller byt ut den.
6. Låter din köksfläkt eller våtrumsfläkt för mycket för att du ska vilja använda dem? Använd ett reducerat läge, eller byt till en tystare fläkttyp.

Kontrollera så att luften kan flöda i rätt riktning

Är innerdörrarna så täta att ingen luft kan strömma igenom när de är stängda? Gör en luftspringa över eller under dörren, eller sätt in överluftsventiler. En överluftsventil bör ha en fri area på minst 100 cm ² runt omkring.

Vädra på rätt sätt

• Öppna och vädra ut en kort stund varje dag.
• Det går bra att vädra ut i kök och badrum om det blåser från rätt håll, så att luften dras ut genom det öppna fönstret och inte blåser in i bostaden.
• Öppna gärna ett fönster i sovrummet när du lagar mat. Ha då köksdörren stängd eller nästan stängd, så går inte matoset in i bostaden.
• Undvik att ständigt ha fönster på̊ glänt om du har fungerande uteluftsventiler.

Underhåll ventilationssystemet

• Lär dig hur ditt ventilationssystem är tänkt att fungera.
• Ta reda på̊ vilka larm som finns, och vad du ska göra om det larmar i ventilationssystemet.
•  Rengör regelbundet ventiler, kanaler, fläktar och ventilationsaggregat.
•  Byt filter regelbundet, så att ventilationen fortsätter fungera.
•  Prova spjäll och bakdragsanordningar regelbundet.
•  Kontrollera att inte frånluft återcirkulerar till tilluftssidan i ventilationsaggregatet.
•  Kontrollera tätningarna i aggregatluckorna och mellan aggregatdelarna.
•  Se till att ha en god grundventilation när du inte är hemma.
•  Teckna ett serviceavtal vid behov.

Har du radon i bostaden?

Har du problem med radon i huset är det ofta extra viktigt med god ventilation. En bra luftgenomströmning kan göra stor nytta för att minska radonhalten, om de höga halterna beror på husets byggmaterial. Om du däremot har problem med markradon är andra åtgärder nödvändiga. Ta därför alltid hjälp av en expert för att hitta rätt lösning för ditt hus.
Om du redan har ett system för radonventilation, se till att en sakkunnig då och då kontrollerar att det fungerar bra.

Källa: Boverket 7 augusti 2019 

Frisk luft & god ventilation inomhus är livsviktigt för hälsan.